Arbetsmarknadsinformation: Finland

Nationell nivå - Finland

^{* De årtal som anges i denna rapport varierar, eftersom uppgifterna baseras på den senaste tillgängliga informationen för varje indikator i december 2024.}

Arbetsmarknad

Den 1 januari 2024 hade Finland cirka 5,6 miljoner invånare. Bruttonationalprodukten (BNP) per invånare uppgick till 48 300 euro under 2022, vilket var 36,4 procent högre än genomsnittet på 35 400 euro per invånare i EU-27. Mellan 2018 och 2022 ökade BNP per capita med 14 procent.

^{Note: nama_10r_2gdp, Statistics | Eurostat (europa.eu)}

Under 2023 var mer än 2,9 miljoner människor aktiva på arbetsmarknaden i Finland. Sysselsättningsgraden var 74 procent, vilket var 3,6 procentenheter högre än genomsnittet för EU-27 och 1,9 procentenheter högre jämfört med 2018. År 2023 var sysselsättningsgraden 74,1 procent för kvinnor, 73,9 procent för män och 45,9 procent för ungdomar, där kvinnor och ungdomar hade en högre sysselsättningsgrad än genomsnittet för EU och endast män hade en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet för EU.

^{Note: lfst_r_lfe2emprt, data refer to working age population (15-64), youth age group (15-24)  Statistics | Eurostat (europa.eu)}

Under 2023 låg arbetslösheten nästan på samma nivå som 2022. År 2023 återgick arbetslösheten till samma nivå som före pandemin, då den uppgick till 7,5 procent 2018 och 6,8 procent 2019. Arbetslösheten ligger genomgående över genomsnittet för EU-27. Under 2023 var den 1,2 procentenheter högre i Finland än i EU-27.

Under 2023 kom 88,3 procent av den aktiva arbetskraften från Finland, 3,6 procent från andra EU-medlemsstater och 8,1 procent från tredjeländer. År 2023 kom den största andelen av arbetskraften i EU-27 från respektive land (85 procent i genomsnitt), medan en mindre andel kom från andra länder (4,3 procent från andra EU-medlemsstater och 10,5 procent från tredjeländer).

Under 2022 arbetade de flesta anställda inom tillverkning (18,9 procent), följt av parti- och detaljhandel, reparation av motorfordon och motorcyklar (16,3 procent), administrativ verksamhet och stödtjänster (11,2 procent) samt byggverksamhet (10,7 procent). När det gäller antalet företag finns de flesta inom yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet (16,6 procent), byggverksamhet (13,6 procent) samt parti- och detaljhandel och reparation av motorfordon och motorcyklar (13,4 procent).

I Finland arbetade den största andelen anställda (36,2 procent) i stora företag med mer än 250 anställda. Dessa företag utgjorde endast 0,2 procent av alla företag i landet, med enbart 760 sådana företag. Andelen anställda som arbetade i mikroföretag med upp till 9 anställda var 23,2 procent, jämfört med 19,7 procent i medelstora företag med 50–249 anställda, 12,1 procent i små företag med 20–49 anställda och 8,8 procent i små företag med 10–19 anställda.

Vakanser

Bristen på arbetskraft i Finland år 2024 var störst inom följande yrkesgrupper: hälso- och sjukvårdspersonal, byggnadsarbetare och hantverkare (utom elektriker) samt servicepersonal. Överskottet på arbetskraft var störst inom följande yrkesgrupper: rättstillämpare, socialarbetare och kulturarbetare, vetenskapsmän och ingenjörer samt byggnadsarbetare och hantverkare (utom elektriker).

Läs mer om brist på och överskott av arbetskraft i Europa: Brist på och överskott av arbetskraft i Europa 2023 | Europeiska arbetsmyndigheten (europa.eu)

Vakansgrad

Vakansgraden (definieras som antalet vakanser [i procent] i förhållande till det totala antalet sysselsatta och vakanser) under 2023 var 2,3 procent inom industrisektorn, byggsektorn och tjänstesektorn, vilket nästan motsvarade genomsnittet i EU-27. Detta har ökat med 0,6 procentenheter jämfört med 2022 och ligger fortfarande högre jämfört med 2020, då den bara låg på 2,2 procent.

^{Note: jvs_a_rate_r2, Statistics | Eurostat}

Sektorerna med högst vakansgrad var vård och omsorg, utbildning, humaniora, underhållning och fritid, offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring samt administrativa tjänster och stödtjänster.

^{Note: jvs_a_rate_r2, Statistics | Eurostat}

Jobbportaler som används i stor utsträckning

Lön

Minimilön

Från och med 2024 har Finland ingen lagstadgad minimilön.

Genomsnittlig brutto- och nettoinkomst per månad

År 2023 uppgick den genomsnittliga bruttoinkomsten för en ensamstående person till 4 442 euro, medan genomsnittet för EU-27 var 3 417 euro. Motsvarande nettolön var 3 040 euro i Finland, jämfört med 2 351 euro i EU-27. Jämfört med 2018 ökade den genomsnittliga bruttoinkomsten med 18,2 procent i Finland och med 19,8 procent i EU-27. Under samma period har nettolönerna ökat med 16,2 procent i Finland och med 22,1 procent i EU-27.

^{Note: earn_nt_net, Single person earning 100% average, annual rates transformed into 12 monthly payments. Statistics | Eurostat (europa.eu)}

Trender

Gå direkt till Åldrande arbetskraft | Den digitala omställningen | Sektorer som förväntas växa eller minska | Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden | Flexibla arbetsformer | Den gröna omställningen | Invandring | För få jobberbjudanden gör det svårt för arbetssökande att hitta jobb | För få arbetssökande har den kompetens som krävs | Frågor som rör ersättning | Utflyttning | Plattformsarbete | Distansarbete | Prognos för ökad eller minskad efterfrågan på kompetens | Praktiktjänstgöring och lärlingsutbildning | Arbetslöshet | Arbetstagare med funktionsnedsättning | Arbetstagarnas och arbetsgivarnas preferenser i fråga om anställnings- och arbetsvillkor stämmer inte överens 

Åldrande arbetskraft

Andelen äldre i den finska befolkningsstrukturen fortsätter att öka, vilket gör det nödvändigt att rekrytera personal från utlandet. Yngre människor tenderar även att inte vilja ha barn, eller att inte vilja bilda familj förrän de känner att de har råd med det och då kan det ibland vara för sent. På grund av den åldrande befolkningen och de låga födelsetalen i de flesta finska kommuner är det enda sättet att hantera minskningen av invånarantalet att locka till sig nya invånare från utlandet. Enligt den nuvarande regeringsförklaringen ska den internationella arbetskraften först och främst rekryteras från länder inom EU/EES, och Euresnätverket spelar därför en avgörande roll för att tillgodose den finska arbetsmarknadens behov. Enligt olika studier upplever arbetstagare som är 50 år eller äldre att arbetsgivarna inte vill anställa dem.

Den digitala omställningen

Digital omställning är ett fenomen på allas läppar, men faktum är att det bara är ett fåtal företag som lyckas ställa om på ett framgångsrikt sätt, och bland dem som lyckas finns företag som är specialiserade inom snäva digitala områden. På nationell nivå satsas det både tid och pengar på den här typen av projekt.

Sektorer som förväntas växa eller minska

Det behövs fler sjuksköterskor och inom ramen för IKT-sektorn saknas fortfarande viss kompetens. Den ekonomiska situationen för byggsektorn är mycket svår i år.

Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden

I Finland deltar både kvinnor och män i arbetslivet i ungefär lika stor utsträckning, beroende på arbete och bransch. Män har fortfarande högre löner och de flesta toppcheferna i privata företag är män.

Flexibla arbetsformer (kopplat exempelvis till arbetstid, arbetsplats eller typ av kontrakt)

Distansarbete används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn, men vissa företag har återinfört de regler som gällde före pandemin med motiveringen att det är viktigt att kollegor träffas på plats. Det finns mycket kvar att göra när det kommer till att göra arbetet mer flexibelt.

Den gröna omställningen

Företagen försöker göra sina verksamheter mer miljövänliga och detta är något som företagen talar mycket om och stöder offentligt. Den gröna omställningen har dock generellt sett inte resulterat i några betydande jobbmöjligheter och utgör ibland endast en mindre arbetsuppgift inom ramen för befintliga tjänster.

Invandring (från EU och från tredjeländer)

Invandring är ett omdiskuterat ämne i Finland. Omkring 50 000 ukrainare har flyttat till Finland på mycket kort tid. Bland EU-länderna är dock Finland inte så populärt som målland. Människor som lämnar Finland uppger bland annat att de gör det på grund av det kalla klimatet eller det svåra språket, eller på grund av att de känner sig ensamma. Positiva aspekter som nämns är bland annat säkerhet, utbildning och ren natur. Vissa företag som vill rekrytera personal från tredjeländer säger att det är för svårt. Processen försvåras av vissa bestämmelser i ny lagstiftning, till exempel att man måste lämna Finland om man inte har hittat ett nytt jobb efter tre till sex månader.

För få jobberbjudanden gör det svårt för arbetssökande att hitta jobb

År 2024 var antalet arbetstillfällen betydligt färre än det föregående året. AN-tjänsterna förfogar inte längre över en lika stor marknadsandel av arbetstillfällena som den brukade.

För få arbetssökande har den kompetens som krävs

Vissa yrken kräver en mycket hög kompetensnivå.

Frågor som rör ersättning (t.ex. minimilön, levnadslön och bidrag)

Lönerna har inte ökat trots att levnadskostnaderna har gjort det. Inom vissa sektorer har dock de anställda mycket bra löner. Inom tjänstesektorn och jordbruket är lönerna ofta låga.

Utflyttning

Traditionellt sett är högutbildade ungdomar mest angelägna om att flytta utomlands. Finland behöver mer specialiserad arbetskraft, särskilt sjuksköterskor och läkare, men många söker sig fortfarande utomlands. Lönerna i Förenade kungariket, i Nordamerika eller i vissa arabländer är mycket högre än lönerna i Finland, både inom den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. Finska ungdomar har generellt ganska goda språkkunskaper, särskilt i engelska men många har också studerat andra språk, såsom tyska, franska och spanska. Svensktalande kan enkelt flytta till Sverige eller Norge, eller till och med Danmark. Bland finsktalande är det populärt att flytta till Estland för att studera. Äldre flyttar gärna till varmare länder. Allt detta är naturligtvis problematiskt eftersom befolkningen blir allt äldre och det saknas kvalificerad arbetskraft i många yrken.

Plattformsarbete

Plattformsarbete används vid medelstora eller stora företag och naturligtvis inom den offentliga sektorn. Det är dock allmänt känt att plattformar inte är lösningen på alla problem, till exempel inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Distansarbete

År 2023 arbetade 20 % av de sysselsatta i Finland ibland hemifrån, jämfört med 13,3 % i EU27. Dessutom arbetade 21,7 % av de sysselsatta i Finland vanligtvis hemifrån, medan det i EU27 var 8,9 %.

^{Note: lfsa_ehomp, Product - Datasets - Eurostat}

Prognos för ökad eller minskad efterfrågan på kompetens

Städsektorn har fått ett bättre rykte, men det är fortfarande svårt att hitta kvalificerad arbetskraft, liksom inom vissa tekniska yrken. Dessutom kräver vissa yrken inom maskin- och metallindustrin mycket specifika färdigheter, vilket gör det svårt att hitta lämpliga sökande.

Praktiktjänstgöring och lärlingsutbildning

På grund av den rådande ekonomiska situationen finns det tyvärr färre möjligheter till praktiktjänstgöring eller lärlingsutbildning, och vissa företag anlitar praktikanter eller lärlingar enbart för att kunna undvika att behöva betala ut lön.

Arbetslöshet (t.ex. långtidsarbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, kvinnlig arbetslöshet, strukturell arbetslöshet eller lågkvalificerad arbetslöshet)

Långtidsarbetslöshet är ett problem, och även yngre har svårt att hitta jobb, vilket dock också kan bero på att de inte vill tacka ja till vilket jobb som helst.

Arbetstagare med funktionsnedsättning

För personer med funktionsnedsättning kan det vara en stor utmaning att hitta jobb, och det är vanligt att företag anlitar de mest lämpliga och flexibla sökande. Det finns vissa indikationer på att företag bara anlitar personer med funktionsnedsättning för att inte behöva betala så mycket eller för att ingen annan är villig att göra jobbet.

Arbetstagarnas och arbetsgivarnas preferenser i fråga om anställnings- och arbetsvillkor stämmer inte överens

Inom hälso- och sjukvården lämnar sjuksköterskor yrket eftersom de anser att de är för hårt belastade för att kunna arbeta med människor på ett värdigt sätt. Arbetsgivarna efterfrågar allt fler färdigheter. Till exempel kräver de att städpersonal har goda kunskaper i finska, även om de inte kommunicerar med kunder. Yngre arbetstagare är ibland kräsna och är inte intresserade av arbeten om lönen inte är tillräckligt hög eller om företaget inte har ett gott rykte. Restauranger har också svårt att hitta personal. De flesta restauranger kan dock bara erbjuda deltidsarbeten. Arbetet kan även inbegripa att jobba natt.

Västra Finland

Gå direkt till Österbotten | Birkaland | Satakunta | Mellersta Finlandd | Södra Österbotten

Västra Finlands 1 384 761 invånare utgjorde cirka 24,9 procent av befolkningen i Finland år 2023.

BNP per capita uttryckt i köpkraftsstandard var 121,5 procent av genomsnittet för EU-27, vilket var betydligt lägre än det nationella genomsnittet på 136,4 procent.

År 2023 var mer än 697 700 av regionens invånare aktiva på arbetsmarknaden. Totalt 39,4 procent hade tertiär utbildning, 48,8 procent hade sekundär utbildning och 11,7 procent hade primär utbildning. Sysselsättningsgraden i regionen var 56,2 procent år 2023, vilket var i linje med det nationella genomsnittet samt med siffrorna för 2022.

Sysselsättningsgraden för kvinnor år 2023 var 53,2 procent, jämfört med 59,2 procent för män och 47,6 procent för ungdomar. Sysselsättningsgraden för kvinnor var lägre än det nationella genomsnittet, medan sysselsättningsgraden för män och ungdomar var högre än det nationella genomsnittet.

^{Note: lfst_r_lfe2emprt, Statistics | Eurostat (europa.eu), data refer to age group 15 years or over}

Arbetslösheten år 2023 uppgick till 6,7 procent, vilket var i linje med det nationella genomsnittet för 2023 samt med siffrorna för det föregående året.

^{Note: lfst_r_lfu3rt, Statistics | Eurostat, data refer to age group 15 years or over}

Österbotten

Landskapet har cirka 178 000 invånare och Vasa är den största staden. Österbotten har en stark exportindustri.

Vakanser

Vakanser finns inom marin teknik och fartygsindustrin samt inom industrierna för livsmedel, plast och bioprodukter.

Brist på arbetskraft

De största bristerna på arbetskraft finns inom industrin, social omsorg, hälso- och sjukvård samt IKT.

Överskott av arbetskraft

I hela Österbotten är det svårt att hitta kvalificerad arbetskraft och rekryteringar görs även från andra EU-länder och tredjeländer.

Birkaland

Landskapet har cirka 539 000 invånare och uppskattningsvis 230 000 arbetstillfällen. I och med närheten till Helsingfors (som kan nås med bil på två timmar) har Birkaland lockat till sig många teknikföretag och cirka 50 000 studenter.

Vakanser

Det är svårt att rekrytera personal till maskin- och metallindustrin, energiindustrin, företagstjänster på alla nivåer, hotell- och restaurangbranschen, utbildningsväsendet samt vissa IKT-tjänster.

Brist på arbetskraft

Brist på arbetskraft finns inom hälso- och sjukvård, maskin- och metallindustrin, utbildningsväsendet, IKT-tjänster och företagstjänster.

Överskott av arbetskraft

Det rådet ett överskott av försäljare, restaurang- och kökspersonal, elektriker, svetsare och motorfordonsreparatörer.

Satakunta

Satakunta är ett landskap på Finlands västkust med omkring 212 660 invånare. De största städerna är Björneborg och Raumo. Både befolkningen och arbetskraften har minskat under de senaste åren. Satakunta har en stark teknikindustri, livsmedelsindustri, förpackningsindustri, skogsindustri, energiproduktion, kemisk industri, byggnadsindustri samt industriteknisk och industritjänstebaserad bransch.

Vakanser

Under senare tid finns de flesta vakanser inom tjänstesektorn samt inom försäljning, bygg, renovering och tillverkning. Satakunta behöver försäljare, kontors- och städpersonal, hälso- och sjukvårdsassistenter, personal inom livsmedelsbearbetning och kökspersonal. Det finns också jobb för industriarbetare, såsom operatörer och justerare av maskinverktyg för metallbearbetning, motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer, svetsare och gasskärare.

Brist på arbetskraft

Det största antalet yrken med brist på arbetskraft finns inom teknikindustrin och tekniska tjänster samt inom näringslivet och förvaltning. Sett till antal har den största bristen noterats inom livsmedelsbearbetningsindustrin. Under det kommande året uppskattas det att det kommer att råda brist på arbetstagare, särskilt inom social omsorg och hälso- och sjukvård samt inom industriyrken.

Överskott av arbetskraft

Arbetslösheten är högst inom tjänstesektorn samt inom branscherna försäljning, bygg, reparation och tillverkning. Det finns även en stor grupp arbetslösa arbetssökande utan yrkesutbildning (som inte har något yrke eller vars yrke är okänt).

Mellersta Finland

Landskapet Mellersta Finland har 272 897 invånare. Ungefär hälften av alla invånare bor i Jyväskylä, som är en populär studentstad.

Vakanser

Många vakanser finns inom maskin- och byggindustrin, men de ökar även inom tjänstesektorn.

Brist på arbetskraft

Det behövs läkare och sjuksköterskor, socialarbetare, rörmokare, svetsare, elektriker, försäljare och IKT-personal.

Överskott av arbetskraft

Det finns ett överskott av grafiska formgivare, sekreterare, kulturarbetare och personal inom klädindustrin, såväl som av byggnadsarbetare under lågsäsong.

Södra Österbotten

Landskapet Södra Österbotten har cirka 191 000 invånare. Befolkningen har ökat endast i Seinäjoki. Befolkningsutvecklingen i andra kommuner har varit nedåtgående.

Vakanser

De starka sektorerna i Södra Österbotten är livsmedelsindustrin och tillhörande primärproduktion. Byggindustrin, metallindustrin, den mekaniska verkstadsindustrin, träbearbetningsindustrin samt detaljhandeln har också en stark position.

Brist på arbetskraft

Det finns många olika typer av lediga jobb inom sektorn för sociala tjänster och hälso- och sjukvårdssektorn (läkare, sjuksköterskor, hälsovårdare, tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor, audiologer och logopeder, psykologer och socialarbetare). Inom hotell- och restaurangbranschen är det brist på kvalificerad restaurangpersonal, kockar och serveringspersonal.

Överskott av arbetskraft

Det är svårt att hitta kvalificerad arbetskraft inom metallindustrin. Det råder brist på försäljare och telefonförsäljare. Det finns många arbetslösa arbetssökande inom den administrativa sektorn och inom sektorn för kontorsarbete.

Helsingfors-Nyland

Nylands 1 733 033 invånare utgjorde cirka 31,1 procent av befolkningen i Finland år 2023.

BNP per capita uttryckt i köpkraftsstandard i Nyland var 173,4 procent av genomsnittet för EU-27, vilket var klart över det nationella genomsnittet på 136,4 procent.

Huvudstadsområdet har en god regional ekonomisk status, eftersom det omfattar Helsingfors storstadsområde och fungerar som ett nav för näringslivet och statliga myndigheter. Nyland är Finlands största befolknings- och tillväxtcentrum och det viktigaste enhetliga sysselsättningsområdet.

Under 2023 var mer än 965 100 personer aktiva på arbetsmarknaden i Nyland. Totalt 47,7 procent hade tertiär utbildning, 39 procent hade sekundär utbildning och 13,2 procent hade primär utbildning. Sysselsättningsgraden i Nyland var 61,5 procent år 2023, vilket var 4,8 procentenheter högre än det nationella genomsnittet i Finland och 1,1 procentenheter lägre jämfört med 2022.

Sysselsättningsgraden för kvinnor år 2023 var 60 procent, jämfört med 63,2 procent för män och 44,8 procent för ungdomar. Sysselsättningsgraden för kvinnor och män var högre än det nationella genomsnittet, medan sysselsättningsgraden för ungdomar var lägre än det nationella genomsnittet.

^{Note: lfst_r_lfe2emprt, Statistics | Eurostat (europa.eu), data refer to age group 15 years or over}

Arbetslösheten i Nyland uppgick till 7,6 procent år 2023, vilket var i linje med det nationella genomsnittet för samma år samt med siffrorna för det föregående året.

^{Note: lfst_r_lfu3rt, Statistics | Eurostat, data refer to age group 15 years or over}

Vakanser

År 2024 sågs en svag nedåtgående trend på arbetsmarknaden. Återhämtningen från covid-19-pandemin var stark i Nyland, men långtidsarbetslösheten låg kvar på en högre nivå än tidigare. I augusti 2024 låg andelen arbetslösa arbetssökande i Nyland på 10,8 procent. Den mest betydande förändringen har skett inom byggindustrin.

Brist på arbetskraft

I april 2024 rådde det mest brist på personal inom hälso- och sjukvården, såsom hälso- och sjukvårdsassistenter samt läkare, men även på personal inom förskola och barnomsorg samt på programvaruutvecklare.

Överskott av arbetskraft

I huvudstadsområdet är arbetslösheten hög inom sektorer som kontorsarbete, konst och medier.

Södra Finland

Gå direkt till Sydvästra Finland | Egentliga Tavastland | Södra Karelen | Päijänne-Tavastland | Kymmenedalen

Södra Finlands 1 144 473 invånare utgjorde cirka 20,6 procent av befolkningen i Finland år 2023.

BNP per capita uttryckt i köpkraftsstandard var 120,1 procent av genomsnittet i EU-27, vilket var långt under det nationella genomsnittet på 136,4 procent.

Under 2023 var mer än 570 300 personer aktiva på arbetsmarknaden i regionen. Totalt 36,3 procent hade tertiär utbildning, 50,7 procent hade sekundär utbildning och 13 procent hade primär utbildning. Sysselsättningsgraden i regionen var 54,3 procent år 2023, vilket var 2,4 procentenheter lägre än det nationella genomsnittet i Finland och i linje med siffrorna för 2022.

Sysselsättningsgraden för kvinnor 2023 var 52,3 procent, jämfört med 56,4 procent för män och 44,4 procent för ungdomar, det vill säga under det nationella genomsnittet för samtliga.

^{Note: lfst_r_lfe2emprt, Statistics | Eurostat (europa.eu), data refer to age group 15 years or over}

Arbetslösheten i regionen uppgick till 7,5 procent år 2023, vilket var i linje med det nationella genomsnittet för samma år samt med siffrorna för det föregående året.

^{Note: lfst_r_lfu3rt, Statistics | Eurostat, data refer to age group 15 years or over}

Sydvästra Finland

Sydvästra Finland har en växande befolkning och regionen kännetecknas bland annat av en stark metallindustri samt starka sektorer för hälsa och diagnostik, tjänster, utbildning och försäljning. Regionen har cirka 0,5 miljoner invånare och det finns goda förbindelser till huvudstadsregionen samt till Sverige och Europa. Åbo är en populär universitetsstad och har även ett svenskspråkigt universitet.

Vakanser

Fartygsindustrin har för närvarande en hög arbetsbelastning men så är inte fallet för bilindustrin. Stora investeringar planeras och läkemedelsföretag planerar att bygga nya fabriker.

Brist på arbetskraft

Personal behövs inom hälso- och sjukvården, särskilt inom äldreomsorgen. Det behövs även säsongsarbetare inom jordbruket. På sommaren ökar behovet av kockar och servitörer, särskilt i skärgårdsområdet.

Överskott av arbetskraft

Arbetslöshet noteras inom olika sektorer, såsom kontorsarbete, konst och medier.

Egentliga Tavastland

Landskapet Egentliga Tavastland ligger i södra Finland, cirka en timmes bilresa från Helsingfors, och har 170 000 invånare.

Vakanser

Det finns lediga tjänster inom tjänstesektorn, metallindustrin och försvarsmakten.

Brist på arbetskraft

Det råder störst brist på sjuksköterskor, lärare, personal inom livsmedelsindustrin, städare och försäljare.

Överskott av arbetskraft

Arbetslösheten är ett problem bland byggarbetare, försäljare, lastbils- och långtradarchaufförer samt kontorsanställda.

Södra Karelen

Södra Karelen har totalt 124 500 invånare. I landskapet finns två större städer och ett landsbygdsområde.

Vakanser

Vakanser finns inom skogsindustrin, tjänstesektorn och sektorn för miljöteknik.

Brist på arbetskraft

Det råder brist inom den sociala omsorgen och hälso- och sjukvården, hotell- och restaurangbranschen, vissa yrken inom teknikbranschen och IKT-branschen.

Överskott av arbetskraft

Arbetslöshet förekommer i hög grad inom sektorerna kontorsarbete och försäljning. Chaufförer och städare kan också ha svårt att hitta arbete.

Päijänne-Tavastland

Päijänne-Tavastland har 204 000 invånare. Landskapet är beläget i södra Finland och täcker ett stort område. Många av de arbetande invånarna arbetar i huvudstadsområdet eller på distans.

Vakanser

Lediga tjänster finns inom skogsindustrin, undervisning och hälso- och sjukvård.

Brist på arbetskraft

Det råder brist på sjuksköterskor och förskollärare.

Överskott av arbetskraft

Arbetslösheten är störst inom byggbranschen, metallindustrin, finansbranschen och försäkringsbranschen. Strukturella problem noteras även inom IKT-branschen.

Kymmenedalen

Kymmenedalen har 158 400 invånare. I landskapet finns ett landsbygdsområde och två större städer, Kotka och Kouvola, med minskande befolkning.

Vakanser

Lediga tjänster finns inom skogsindustrin och logistiksektorn samt inom jordbruket.

Brist på arbetskraft

Arbetsgivarna söker sjuksköterskor, säljare, städare och elingenjörer.

Överskott av arbetskraft

Arbetslösheten är stor inom byggbranschen eller sektorn för kontorsarbete.

Norra och östra Finland

Gå direkt till Mellersta Österbotten | Lappland | Kajanaland | Norra Österbotten | Södra Savolax | Norra Savolax | Norra Karelen

Regionens 1 271 344 invånare utgjorde cirka 22,8 procent av befolkningen i Finland år 2023.

BNP per capita uttryckt i köpkraftsstandard var 117,2 procent av genomsnittet i EU-27, vilket var långt under det nationella genomsnittet på 136,4 procent.

Under 2023 var mer än 603 600 personer aktiva på arbetsmarknaden i regionen. Totalt 37 procent hade tertiär utbildning, 51,8 procent hade sekundär utbildning och 11,1 procent hade primär utbildning. Sysselsättningsgraden i regionen var 53 procent år 2023, vilket var 3,7 procentenheter lägre än det nationella genomsnittet i Finland och i linje med siffrorna för 2022.

Sysselsättningsgraden för kvinnor år 2023 var 51,3 procent, jämfört med 54,7 procent för män och 46,6 procent för ungdomar. Sysselsättningsgraden för kvinnor och män låg under det nationella genomsnittet, medan sysselsättningsgraden för ungdomar låg över det nationella genomsnittet.

^{Note: lfst_r_lfe2emprt, Statistics | Eurostat (europa.eu), data refer to age group 15 years or over}

Arbetslösheten i regionen uppgick till 6,8 procent år 2023, vilket var i linje med det nationella genomsnittet för samma år samt med siffrorna för det föregående året.

^{Note: lfst_r_lfu3rt, Statistics | Eurostat, data refer to age group 15 years or over}

Mellersta Österbotten

Landskapet har cirka 67 800 invånare och Karleby är den största staden. Totalt 10 procent av invånarna är svensktalande.

Vakanser

Landskapet har en stark kemisk industri, maskin- och metallindustri samt livsmedelsproduktion.

Brist på arbetskraft

Det finns brist på yrkesverksamma inom hälso- och sjukvårdssektorn och bearbetningsindustrin.

Överskott av arbetskraft

För vissa yrken är det mycket svårt att hitta personal. Arbetslösheten är mest utbredd bland dem som inte har någon utbildning.

Lappland

Lappland är Finlands och hela EU:s nordligaste landskap. Det täcker nästan en tredjedel av hela Finlands yta. Lappland gränsar till EU-medlemsstaten Sverige, EES-landet Norge och Ryssland och har 176 150 invånare.

Vakanser

Antalet vakanser är i år färre jämfört med år 2023, men turismen är fortfarande mycket viktig. Digitala lösningar kan bidra till nya möjligheter och verksamheter i regionen.

Brist på arbetskraft

Det finns ett ständigt behov av kvalificerad personal inom sektorn för sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster. Det behövs bland annat hemtjänstarbetare, sjuksköterskor, icke-medicinska vårdbiträden, läkare, logopeder, sjukgymnaster och tandhygienister. Det finns även jobb inom gruvdrift och turism.

Överskott av arbetskraft

Arbetslösheten är högst inom byggbranschen, sektorn för hantverk och sammanhängande handel samt inom tjänstesektorn och inom försäljning.

Kajanaland

Kajanaland är lika stort som Belgien men har endast 70 164 invånare och befolkningen i landskapet minskar.

Vakanser

Landskapet har en stark gruvdrift, metallindustri och turism.

Brist på arbetskraft

Det finns jobb inom tjänstesektorn och inom försäljning.

Överskott av arbetskraft

Det finns ett överskott av kontorsarbetare och kulturarbetare.

Norra Österbotten

Landskapet har 418 205 invånare och Uleåborg är den största staden. I Norra Österbotten finns många utbildningsmöjligheter.

Vakanser

Många nyanställningar görs inom ramen för den gröna omställningen, vindkraftverksparker och den offentliga sektorn.

Brist på arbetskraft

Det råder störst brist inom IKT-branschen, sektorn för social omsorg och hälso- och sjukvård samt metallindustrin.

Överskott av arbetskraft

Arbetslösheten är hög bland kontorsarbetare, kundservicepersonal och löpandebandsarbetare.

Södra Savolax

Södra Savolax har 129 923 invånare. Landskapet kännetecknas av sina många sjöar och en blomstrande resebransch.

Vakanser

Antalet tillsvidareanställningar uppskattas till cirka 49 000 och arbetsmöjligheterna är ganska få på landsbygden.

Brist på arbetskraft

Det behövs sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns även brist på arbetskraft inom städsektorn och transportsektorn.

Överskott av arbetskraft

Arbetslösheten är fortfarande ganska hög och de arbetslösa utgör en viktig arbetskraftsreserv som särskilt inbegriper försäljare och städare.

Norra Savolax

Norra Savolax har 250 000 invånare och universitetsstaden Kuopio är den största staden i landskapet. Långtidsarbetslösheten är fortfarande hög.

Vakanser

Det finns en stark virkesproduktion, livsmedelsindustri och metallindustri.

Brist på arbetskraft

Det råder brist inom den sociala omsorgen och inom hälso- och sjukvården. Det behövs rekryteras personal inom hotell- och restaurangbranschen, liksom städbranschen.

Överskott av arbetskraft

Överskottet är störst inom mediebranschen, IKT-branschen och byggbranschen samt inom sektorn för kontorstjänster.

Norra Karelen

Norra Karelen har 162 300 invånare. Landskapet ligger i östra Finland och varje år sker en inflyttning av cirka 500 personer. Joensuu är den största staden.

Vakanser

Det finns många vakanser inom högkvalificerade yrken.

Brist på arbetskraft

Brist finns inom hälso- och sjukvården och inom hotell- och restaurangbranschen.

Överskott av arbetskraft

Arbetslösheten är högst bland kontorsanställda, chaufförer, marknadsförare och kulturarbetare.